frida&ebba

ingen aning om vad jag ska säga faktiskt.
men jag klarar helt enkelt inte av dig längre.
för du är verkligen inte dig själv, du har taggarna utåt hela tiden.
& jag blir liksom ''offret'', du säger alltid att det är jag som är bitchig.
jag håller med, de kan jag va, men du också..
& jag håller med dig, jag saknar dig & mig också men nu vet jag inte längre.
en del av mig säger ifrån, den vill inte längre. jag vet inte varför.
alla våra bråk, allt jag gråtit för dig. det är där det säger stopp.
jag vet på något sätt att de inte tar slut här. det kommer fortsätta.
sen kommer vi hit igen, bråken, gråten sviken, sorgen över huvud taget.
& det tar på exakt alla mina krafter, de är jusst därför jag inte orkar.
därför jag sagt hejdå.
& jag vet inte varför det blev som det blev i sommras.
allt ändrades fort jag vet. jag & emelie har alltid varit bästavänner
& kommer alltid att va & det kan ingen någonsin ändra på.
ingenting i världen helt enkelt.
jag har det jävligt svårt jusst nu, med nästan allting.
jag blir mycket känsligare, men jag visar mig aldrig svag.
jag vet inte vad jag ska säga mer helt enkelt.
jag vill inte bråka, de är de sista jag vill verkligen.
jag har inte dom krafterna kvar till de. alla mina krafter är slut.
allr är slut känns det som.
jag älskar dig, de gör jag.
& hoppas att du vet om det..

jag älskar dig, föralltid.

du betydde allt för mig.
du var hela min värld.
jag var beredd att lämna allt för dig.
jag var beredd att dö för dig.
vi hade det där som alla vill ha , den där speciella , underbara vänskapen.
sen hände något , någon annan kom in i bilden.
fattar inte du hur jävla mycket hon gjort mot dig ?
hur mycket hon sårat dig ?
hur många gånger du behövt henne men hon fanns inte där ?
jag fanns alltid där , jag sårade dig aldrig , jag älskade dig över allting annat !
men hon kom före.
och neka inte det nu , för du vet att det är sant .
hon kom före ,
på en dag tog hon min plats.
jag dög inte längre.
du fortsatte gå runt som om allt var som vanligt ,
som att inget hade hänt.
hela min värld var krossad.
fattar du hur många tårar som gråtits för din skull?
fattar du hur jävla ont det gör att bli lämnad av den enda personen jag verkligen litade på?
du har inte kämpat ett skit för att våran vänskap ska överleva.
jag trodde dig nu när du sa att du skulle göra allt för oss , verkligen kämpa.
jag måste ju vara dum i huvet men jag trodde dig där i några timmar.
sen visade du än en gång , vem som verkligen betyder mest för dig.
jag ger upp den här fajten nu , jag tänker inte kämpa för ingenting.
vi är ingenting längre , bara minnen.
det går inte att leva på minnen.
därför måste jag gå vidare nu.
gå vidare utan dig och leva mitt liv.
visst , det kommer bli svårt utan dig.
men inte svårare än det var nu , med dig.
det enda jag har kvar att säga nu ,
är hejdå frida .